Hem...Hem...
Hej.
Nu har jag hunnit varit hemma i snart två veckor. Livet i Taipei är nu ett fantastiskt minne, men inte längre min vardag. Det var lika jobbigt som alla gånger tidigare att stå på flygplatsen och säga hejdå till varandra för ytterligare en tid. Däremot var det med en liten skönare känsla i maggropen, för nu var det faktiskt sista gången.Vi har banne mig snart klarat av det här året.
Efter en så pass lång tid utomlands njuter jag lite extra av det som man annars tar så förgivet i Sverige. Som att kunna dricka kallt, gott vatten direkt ur kranen. Det är verkligen en lyxvara som vi måste vara rädda om. Eller som att kunna känna doften av hägg, blommor, nyklippt gräs och sommar istället för föroreningar.
Nu har jag också flyttat tillbaka till lägenheten, som jag saknat den. Vår fina lägenhet, som är så perfekt för oss på alla sätt och vis. Inredningsplanerna börjar smidas igen efter att jag hållit med lite lugn på det planet lite för länge. Ny prenumeration på Sköna Hem är beställd, och det första jag troligen ska ta tag i är en ny sänggavel.
Hoppas ni får en fin dag. Så skriver jag säkert snart igen.
Kram.
Taipei och Yilan
Hej på er.
Efter ca 4 veckor av regn så tittade solen äntligen fram i helgen. Efterlängat och vi satte genast igång med att vara så mycket utomhus som möjligt och upptäcka ytterligare några platser tillsammans. Lördagen tillbringade vi i Taipei, medan vi på söndagen åkte mot Östkusten. Östkusten är nog enligt mig den finaste sidan av Taiwan även om jag inte hunnit se jättemycket av den.
Det här stället ligger bara några tunnelbanestationer ifrån där vi bor. I lördags när vi var hade vattnet fantastiskt fin färg, och vi slog oss ner för en lunch och tittade såklart mest på varandra, men sneglade då och då på den fina utsikten.
Snäcka till dessert. Vi vill inte vara långt i från varandra just nu, så vi hyrde en cykel i stället för två. En riktigt rolig upplevelse, aningen vinglig men tills sist fick vi koll på cyklen och cyklade en bra tur längst med det turkos/gröna vattnet.
På söndagen hoppade vi över cykeln som färdmedel och hyrde motorcyel istället. Hej vad det gick, och vad vi fick se mycket. Landsbygd, enorma risfält, hav och stränder. En av det bästa utflykterna vi har gjort på den här resan. Det är det som är charmen när man är länge i ett land och redan klarat av allla turistattraktioner och istället kan komma närmare in i kulturen och möta den på riktigt inte bara via fotograferier och berättelser.
Det är svårt att fånga dessa omgvingar på bild. Jag hade velat dela dofter, ljud, känslan i maggropen med er när man sitter på en av dessa platser och bara tittar, faschineras, och fullkomligt översvämmas över hur vackert det här.
Kram.
Typiskt också
Ja det är väl typiskt att jag ska gå och bli sjuk nu, eller så var det bara meningen. Meningen att vi ska hålla oss inne, ligga under täcket, se på film efter film, äta gott och bara mysa.
Med andra ord har det inte hänt särskilt mycket sedan sist. Inga utflykter att dela med mig av, mer än någon ynka utflykt till den här gatan för att köpa vatten. Jag kommer sakna alla gula taxibilar överallt, alla dessa skyltar kors och tvärs, trängseln på trottarerna och tempot som inte uppvisar någon brådska överhuvudtaget.
Regn, regn, och mera regn. Ja fy vad det regnar. Regnperioden starade tydligen igår men det har regnat nästan varje dag det senaste 3 veckorna. Så ni där hemma som tror att jag fortfarande lapar sol hela dagarna har fel. Jag beskådar regn vilket kan vara rätt fint det också lite beroende på vilket humör jag vaknar med. Fast om jag ska vara helt ärlig så är hela livet här borta bara så fantastiskt tillsammans med David att vädret är bara en bagatell och inte spelar någon som helst roll.
Skakigt har det också varit på sista tiden. Taiwan drabbades av 10 jordbävningar under 1 dygn. Däremot märkte vi bara av två. Det är underligt det där hur allt helt plötsligt börja skaka, och hur fort man vänjer sig. Första gången började jag gråta och fick lite småpanik medan vi det sista gångerna bara konstaterat att det var en jordbävning och vänta på att skakningarna ska gå över. Men hur som ingen skada skedd.
Kram.
