Att lyckas

Bilden är lånad från styleroom

Hej!
Idag har det för min del varit en väldigt effektiv dag. Jag har hunnit med en lektion i skolan, klippt mig och tränat och eftermiddagen har nyligen börjat. Nu väntar en stor kopp kaffe och en tid nergrävt i den nuvarande kursens litteratur. Idag tog jag steget och ställde mig på vågen i samband med träningen, och jag ville verklligen inte ha gått upp med förväntade mig det, med tanke på allt smaskigt som glidit ner under julen. Men häpnadsväckande nog så hade jag förlorat ytterligare 2 kilo i vikt, vilket lättnad.

Jag fick en fråga om hur jag hade lyckats gå ner mina 33 kg för ett par år sedan, och kort och gott så slutade jag banta utan istället förändrade jag hela min livsstil. Är man överviktig på det sättet som jag var, så är det något i det sättet du lever som gör att du hamnar där. Jag skyller inte på någon annan, utan det var bara jag som stoppade mängder av sötsaker i min mun varje dag. Det var ett beroende, vilket jag tror är viktigt att man förstår om man ska lyckas med en långsiktigt och förhoppningsvis permanent förändring av sin kroppsvikt. Jag tillhör de som anser att ett sockerberoende är lika hemskt som ett alkoholberoende, det går inte för en alkoholist att sätta sig på en bar utan att dricka alkohol, samma sak gäller det personer med sockerberoende det går inte att gå in på Ica utan att köpa sötsaker. Utan det jag vill säga med detta är att man måste undvika dessa fällor. För mig var det så att jag inte behövde besöka någon butik under tiden jag gick ner så mycket i vikt, det fanns ingen anledning för mig att gå dit, min aupair familj handlade min mat. Jag behövde inte längre jobba natt på Mcdondalds och frestas av att äta lite nattamat innan man åkte hem, jag hade ett nytt jobb där vi varje dag åt klockan 17.  Jag kunde inte längre ta bilen dit jag ville för jag hade ingen bil, jag fick promenera. Jag hade inte längre något pressat schema, jag hade långtråkigt och började då träna bort den överflödiga tiden och mina 33 överflödiga kilon. Jag hade inte allt lika tillgängligt längre som tidigare.

Detta är långt ifrån möjligt för alla vilket jag är fullt medveten om, men det var dessa förändringar som gjorde det möjligt för mig. Jag kände inte under hela tiden som jag förlorade i vikt att jag ansträngde mig för att göra det, jag hade inga mål om att gå ner i vikt, utan jag mådde bara bra och gjorde det jag ville. Jag tror att för er som inte har möjligheten eller heller vill göra så trastiska förändringar som jag beslutade mig för, inte för att gå ner i vikt utan för att skapa mig nya erfarenheter, ändå måste ändra saker i eran livvstil. Börja med någonting du tycker är kul, börja promenera mer och njut av luften, börja veckohandla(bara en dag du frestas) och sluta kallade det för bantning, kalla det livsstils förändring.

Vet inte om detta var svar på din fråga, men det var självklart mängder av faktorer som gjorde att jag lyckades med den stora förändringen. Jag tror att det faktorer som behövs är väldigt individuellt lika individuellt som våra kroppar. Jag lämnade det gamla och in med mängder av nytt. Just nu är jag tillbaka i en fälla innehållande fredagsmys, och tunnelbanan för nära hemmet, ett pressat schema som gör att kosten inte är den bästa. Det som gör att jag lyckas gå ner nu är att jag bestämt mig, bara jag har besämt mig. Jag gör inte detta för någon anna än för mig själv, och jag vet att det inte är omöjligt jag har gjort det förr. Även nu försöker jag äta mindre portioner, promenera lite mer och föra in lite mer vardagsaktiviter i det liv jag lever nu. Jag hoppas att detta på något sätt kan hjälpa dig på vägen, även om det inte var några konkreta tips och råd. Tro på dig själv och låt inte siffrorna på vågen stressa dig. Jag kan berätta en sak, jag vägde mig inte fören jag hade gått ner 27 kilo, det var första gången jag ställde mig på vågen efter min livstilsförändring som då hade pågått i 8 månader. Stort lycka till och kom ihåg skönheten finns på insidan.

Kram







Kommentarer
Postat av: Josefine

Vilken fantastiskt förändring, och stort tack för ett känslomässigt och berörande inlägg. Du ger mig orken att fortsätta kämpa.

2012-01-18 @ 18:01:10
Postat av: Anonym

Hej, en fråga: är du inte överviktig nu??

2012-01-18 @ 18:06:34
Postat av: Madde

Det gjorde du bra vännen!! <3

Får jag vara så fräck och fråga hur mycket du vägde som mest, det tror jag inte du berättat för mig. Vill du inte så är det heeelt okej!! =)

KRAM!!

2012-01-18 @ 18:26:43
URL: http://bangboom.blogg.se/
Postat av: Sara

Hej!

Josefine: Tack för väldigt fina kommentarer,Hur går det för dig?

Anonym: Bra fråga, Jo jag är fortfarande överviktig jag väger idag 79,4 kilo, men vilket fortfarande är många kilo under det jag vägde vid min största period. Jag känner mig inte längre fet vilket kanske är den största förvandlingen, men självklart skulle jag må bra av att minska några kilon igen, som jag gått upp efter det jag gick ner mina 33 kilon. Egentligen anser jag inte att kilorna på vågen är det viktiga utan mängden fettprocent som jag kraftigt har reducerat. Tack för att du tittade in.



Madeleine jag vägde mig när jag kom till Oslo och låg då på 99,9 kg, men har säkerligen legat över 100 kg. Du var också en viktigt faktor till denna viktnedgång. <3



2012-01-18 @ 19:13:34
Postat av: Caroline

Du är så himla duktig vännen! Och vad fint och peppande du skriver, ärligt och från hjärtat... Precis vad som behövs i den ytliga bloggvärden. Kämpa på och hoppas vi ses snart! puss

2012-01-19 @ 06:30:16
URL: http://carolinewikstrom.webblogg.se/
Postat av: Rebecka

Kämpa på, jag är imponerad!

2012-01-19 @ 20:24:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0