Trollhassel en riktig hösthöjare
Det smattrar på fönstret av regnet och i bland kommer det ett litet hårdare smatter och det visar sig vara ännu ett höstlöv som faller ner från trädet. Jag tänder så mycket ljus jag kan här hemma och kurar ner mig rejält i soffan och njuter av att jag idag har haft en "hemmaplugg" dag. Vilket innebar att inget tvingade mig ut i detta ruskväder. Trots att inget tvingade mig passade jag på att få träna ett pass och trotsade blåsten när jag cyklade till gymmet, och det gick långsamt framåt.
Förra veckan gjorde jag en beställning på trollhassel från blomsterbutiken här i vårat lilla centrum, och det ringde idag och meddelade att de fått hem det jag sökte. Så nu har vi som så många andra vackra inredningshem trollhassel i hemmet. Tanken när jag gjorde beställningen var att jag ville ha det på vardagsrumsbordet, men insåg att det skulle bli allt för högt. I stället fick det en plats i hallen och jag blev riktigt nöjd, det kändes som att gränsen mellan ute och inne suddas ut lite och den skapade en lite mer välkomnande känsla i hallen.
Vi får hoppas att kvällens gäster känner sig lite extra välkomna ikväll när det kommer över på middag. Jag har nämligen lite pojkvänsfritt för några dagar och du passade jag på att bjuda hem en tjejkompis för lite tjejsnack, middag, och bebisgos. Hon har fått ytterligare en riktigt liten prins, och oj vad jag ska gosa, klämma och pussa. Det brukar bli så när i träffas.
Hoppas ni haft en riktigt trevlig helg, och ännu en gång får jag tacka er för att ni fortsätter att titta in här regelbunden trots att det blir allt längre mellan gångerna jag delar med mig av någonting. Instragram är helt plöstsligt så mycket lättare, och jag är mer aktiv där, för er som gillar att följa mig i min vardag.
Vi hörs snart igen.
Kram.
Söndag
På vägen hem från jobbet igår passade jag på att göra en snabbvisit på Lagerhaus. Jag hade ännu engång fått lite Instagram inspiration och var på jakt efter två krokar till hallen. Krokarna jag sökte är två "ugglekrokar" och som tur vad fanns dom kvar. Så nu har jag och sambon varsin uggla att hänga upp jackan på när vi kommer hem. Tidigare har vi bara haft jackorna hänga i en garderob, eller allt som oftast på garderobsdörrens handtag, vilket inte har känts så vidare kul. Ett kort med ett klokt budskap lyckades jag också få med i påsen. Det är sällan man enbart kommer hem med det man skulle.
Do more of what makes you happy, är något man skulle tänka på ibland. Frågan är om jag skulle få så mycket studerat då? Budskapet får en plats på spegeln i hallen och kan kanske bidra med något innan man går ut genom dörren, eller innan man kommer hem och "måste dammsuga".
Så mycket mer hinner jag inte skriva idag. Hoppas ni haft en bra helg och så hörs vi snart igen.
Kram.
Ägna all tid åt varandra
Fredag eftermiddag och ögonen känns som om det vore fulla med grus. En vecka med många tidiga mornar och med allmänt grått och trist väder har satt sina fotspår. Veckans sista föreläsning är avklarad och just nu sitter jag bara och väntar på att den första maskinen tvätt ska snurra klart i tvättmaskinen och sen ska jag kanske unna mig en eftermiddagslur. Känns som om jag kan behöva det just nu.
Jag längtar så efter att få uppleva något nytt, åka på semester kanske, en långresa, Indien hade kanske varit något, eller varför inte åka till de land vi pratar om varje dag och saknar båda två här hemma, Kina. Jag tror det kryper rätt rejält i de tjugo resefingrarna som finns här hemma, med andra ord vi börjar båda längta bort från vardagen. En vardag som de verkligen inte är något fel på, vi stortrivs i den nya lägenheten, skolan och allt vardagen inkluderar. Men jag skulle vilja ha en tid utan måsten och där vi kan lägga all fokus på varandra, istället för att den tiden jag helst vill ge sambon ska behövas delas med så mkt annat.
Jaja lite fredagstankar. Nu ska jag slurpa i mig lite mer kaffe sen tror jag att tvätten snurrat klart. Trevlig helg till er.
Kram.
Instagram en guldgruva
För mig har Instagram verkligen blivit min nya inspirationskälla. Det är så kul att kunna följa så många fantastiska designers och hobbyinredare. Sambon blir inte klok på mig och min iPhone, den senaste tiden har vi mer eller mindre suttit ihop jag och telefonen och kikar man ner på min skärm är jag allt som oftast inne på IG.
Idag var en sådan dag då jag fick lite härlig inspiration och nu måste jag bara prova och se hur det blir hos oss. Inspirationen kom från duktiga homestyleverydaylife som arbetar som interiör designer åt Ikea. Idag visade hon ett foto på en "taklampa" skapad av ett täcke. Jag har velat hänga upp något i taket i sovrummet så länge men inte klutat ut vad, och jag hade nog aldrig kommit och tänka på ett täcke. Men nu ska jag prova! Kanske blir de heltokigt eller ruggigt bra, vi får väl se. Tack snälla homestyleverydaylife för att delade mig dig av det är fotot ( och förlåt om jag lånade de, blev bara tvungen).
Kram.
När jag är hemma vill jag...
När jag är hemma hos föräldrarna passar jag alltid på att gå långa promenader med hunden. Jag älskar att promenera, och på hösten är det bara så vackert, och med hunden blir det bara ännu mysigare. En riktigt ruggig dag har det varit i dag och är fortfarande. Riktigt grått ute, regnet hänger tungt i luften men i kontrast till det alla fina brandgula och eldröda löv gör att jag faktiskt ville gå ut trots allt.
Nu sitter jag med en kopp kaffe efter att jag studerat lite, och funderar på om jag inte är värd en liten eftermiddagstupplur, jag tror minsann att jag ska lägga mig och läsa en bok jag fick låna av en kompis för några dagar sen och invänta mamma. Kanske håller jag ögonlocken stängda för en liten stund, mamma brukar komma hem fortare då.
Kram.
Hus med kärlek
Vilken helg jag har haft, en helg som jag absolut kommer leva på länge. Väldigt mycket skratt, god mat, roliga lekar, men framförallt är det så härligt att komma hem till ett hus med så mycket kärlek. Mamma blev glad för presenten och kanske lika glad blev jag, vi ska nämligen på spa en helg i november.
Jag tyckte att det var så mysigt här hemma hos mamma att sambon faktiskt fick åka hem själv idag. Jag tänkte ta en till kväll och dag här hemma hos föräldrarna innan dagarna i Sthlm fortsätter att rulla på i ett fasligt tempo. Jag kan inte förstå att det redan börja skymtas tomtar här och var och att det snart vankas jul. Kan ni?
Det blir inte så mycket mer skrivet från mig idag för nu tänker jag krypa upp i soffan igen tätt intill mamma och fortsätta mysa mig igenom denna söndag. Bjuder på en bild från min IG. När mamma bakade så hamnade äggen på ett foto, och ibland kan faktiskt ägg vara rätt fint, iaf skalen.
Trevlig kväll till er.
Kram.
En vecka med kalas
Det har blivit lite av en vana att skriva några rader här på fredagar. Jag fullkomligt storgillar att dela med mig av både tankar och bilder till er alla som tittar in här, och på fredagar får man ju lite extra sug efter att göra det som man gillar allra, allra mest. I helgen ska jag få träffa många av dom personer som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, ett besök hemma hos föräldrarna är det som står på schemat. Vi ska kalasa över att mamma har fyllt ytterligare ett år för några veckor sedan och oj vad jag längtar efter att få träffa alla syskon med respektive som är vilt spritta i landet, och varje gång vi ses väntar man på att få höra av man ska bli moster eller faster, vi får väl se....
Igår var vi hemma hos några kompisar och firade ytterligare ett födelsedagsbarn, denna gång lite i förskott. Det är svårt att få till det där med att fira någon på den dagen de fyller. Både födelsedagsbarnet eller kanske mer rätt födelsedagstjejen och jag har ett brinnande intresse för foto och inredning så vi fick helt lös på min kamera och fotade båda det ena och det andra. Vi hade en mycket trevligt stund tillsammans och det slår mig ofta vad skulle man göra utan alla dessa vänner? ♥
Ibland kan små detaljer säga ganska mycket, om inte så är det väldigt härligt att vila ögonen på dom.
Här skymtar också en av presenterna som vi hade med oss "lyxsköljmedel" som hon så fint själv uttryckte det. När man får övernattningsbesök kan de väl vara värda att få lakan tvättade i lyx.
Detta får bli denna fredagens ord, och jag får passa på att önska er en riktigt trevlig helg, så hörs vi snart igen.
Kram.
Converse kontra höst
Visst är det väl okej att använda converse ett tag till? Nu har både handskar och halsdukar behövt plockats fram, höstskor har inhandlats. Men ibland tycker jag att det bara är för skönt och bekvämt att hoppa i det slitna conversen. Till vissa kläder känns det bara så rätt med converse.
wow, snacka om service...
Ni som känner mig privat vet vilket brinnande intresse jag har för service. Min sambons öron blir ibland jätteröda av allt mitt babblande om service hit och service dit, och jag kan nog inte räkna de gånger som jag vänt på klacken i en butik när jag inte mötts av tillräckligt god service. I dag har jag varit på servicekurs, och ja det finns en liten inneboende dröm hos mig att jag i framtiden ska få hålla sådana kurser, men skillnad ska vara att jag inte vill lära ut service, för i min filosofi är att service inte går att lära, utan service finns i vissa människor och i vissa människor saknas de. Intressant att hålla en kurs då? Kurser är väl till för att lära sig kan man ju tycka...
Ja visst är det så, och det vore aningen meningslöst att stå och lyssna på mig i timmar utan att få någon lärdom av det. Men jag vill att service ska uppmärksammas, för det får varenda kotte som lyssnar att reflektera kring hur man själv är, och kanske kan man från botten av sitt hjärta ändra sitt sätt att bemöta kunder eller vilka det nu än kan vara så förtjänar service. Men att lära ut service efter vissa manualer, hälsningsfraser och så vidare går inte hem hos mig. För nog skulle man om man slet riktigt hårt även kunde få en hund att se glad ut och säga hej, men ett hej med en genuin känsla av service går inte att lära, det kommer innefrån.
Även om det nu "snackas" om service på varenda kickoff, medarbetarmöte, kurs, budgetredovisning, arbetsintervju och nästan varje sammanträff, så är det nästan aldrig man möts av en förstaklassig service, jag menar ett w o w, vilken service!
På kursen idag fick vi ta del av lite w o w händelser som var så härliga att jag vara var tvungen att dela med mig.
En kvinna kommer in i varuhuset för att köpa en klänning till en fest hon ska på till helgen.
Hon får hjälp att hitta en mycket fin klänning, och när hon är påväg att betala
uppmärksammar hon expeditens örhängen. -Vart har du köpt dom frågar kunden?
Det är köpte här en våning ner, vi kan gå ner tillsammans och ser efter om de finns kvar.
Väl nere hos smyckeshandlaren visar det sig att just dessa paret är slut, och expeditetens säger då.
- Vet du vad, låna mina så kan du bara komma inom butiken och lämna tillbaka dom efter helgen.
Ja det gjorde kvinnan, och den expediten skapade ett w o w.
En man kom in i en butik för att köpa en ny kostym till ett mycket viktigt möte dagen.
Mannen ger indikationer på att det är väldigt viktigt och att han känner en viss oro för detta.
När han på morgonen sätter på sig den ny inhandlande kostymen för att bege sig till mötet och lite nervöst sätter händer i byxfickan, hittar han ett visitkort från butiken där han dagen innan köpte sin nya kostym med texten. "Lycka till på mötet, det här kommer gå bra".
Vart tror ni han köper sin nästa kostym?
Visst är det härliga berättelser, och ibland kan endast en liten tanke betyda så mycket. Nu tänker jag avsluta den här dagen med att krypa upp i soffan tillsammans med sambon och se hur han haft det idag.
Kram.
Hur ska det bli?
Sambon agerar Gordon Ramsey i köket, jag sitter skrivande framför datorn med ett glas rött och försöker få ner de där magiska orden i min uppsats, men som så många gånger råkade jag hamna här i stället. För några dagar sedan slog det mig igen, jag är snart klar med mina universitetsstudier, rackarns vad ska jag göra då? Ja ni....om jag det visste....fast är det någonting som säger att man ska veta det? Det jag vet är att jag ska göra någonting som jag fortsätter att må bra av, och syssla med någonting som jag brinner för, låter inte det som en rätt bra plan påväg och för mig känns det för tillfället tillräckligt.
Men det är inte bara det jag inte vet för närvarande, jag är fortfarande så velig över vad jag ska göra med vår vardagsrumsvägg. Fototapeten ligger fortfarande och gnager i bakhuvudet och vissa dagar har jag bestämt mig, medan andra velar jag fortfarande. Ibland funderar jag på att göra en fotovägg, men då kommer problemet vilka foton? Och nej jag vill inte ha det som "alla" andra, jag vill ha något med en tanke bakom, något unikt och något som får människor att minnas vårt vardagsrum. Jag klickade nyss in mig på tredenser.se och hittade ett alternativ, som tåls att fundera på.
För då blir det väl lite unikt, och jag kan tejpa upp och riva ner hela dagarna om jag skulle känna för det. En risk är att det kanske ser lite stökigt ut i ett ganska litet sovrum... jaja inga beslut fattade men en playwoodskiva kostar inte många kronor och kan ju faktiskt vara värt ett försök.
Nu ska jag hjälpa min egen Gordon lite i köket innan kvällens gäster ringer på dörren. Ha en mysig fredagkväll, så hörs vi snart igen.
Kram.
Lyx i min närhet
TACK snälla för era gulliga kommentarer och också mail, om ni visste vad glad jag blir. Inte nog med att ni följer mig ni lämnar små söta avtryck också, oj. vad bra ni är.
Lägenheten är fortfarande skinande ren, och tur är väl de för det var ju inte så länge sedan jag slet mig blå av allt skrubbande och fejande. Det kändes så lyxigt idag när jag städade och kunde ha fönstret på vidglänt och det drog bara sådär lagom kallt ni vet?
Vad som också är lyx är att vi i Hammarbyhöjden fått ytterligare ett mysigt fik till granne. Inrett i vita färger med otroliga detaljer och ah jag har känslan av att jag kommer hänga där en heldel.
Efter att jag nu på kvällen avklarat ett träningspass och försett både mig och sambo med mat, blir det att sätta igång en film innan vi troligen somnar in rätt fort.
Kram.
En dag som förtjänade lite extra uppvaktning
Igår var det på pricken tre år sedan jag och David förlovade oss på den där fantastiskt vita standen, i den fina solnedgången under en palm på Fiji. Det var en av det finaste och mest romantiska stunderna jag varit med om. Allt var så där som jag alltid hade önskat, enkelt men så personligt och så mycket från våra hjärtan. Ja den 2 oktober 2009 är ett datum som för alltid kommer betyda mycket för oss.
Så vi tyckte att gårddagen var en dag att ge lite extra uppmärksamhet och uppvakta varandra lite extra. Det gjorde vi genom att gå ut och äta på en för oss ny restaurang. Restaurang B.A.R. visade sig vara ett riktigt toppenställe. Med en egen liten saluhall fick möjlighet att bygga upp sin tallrik helt från grunden, och oj vad gott det smakade. Det är inte sista gången jag besökt det stället.
Efter det trevliga restaurangbesöket dök vi ner i biosalongen och fortsätta den fantastiska kvällen där. Men det var igår, morgonen har jag istället tillbringat med dammtrasan i ena handen och skurmoppen i den andra, för oj jag gick helt lös på städningen i morse. Nu är det skinande rent och doften av skurmedel kan väl få vem som helst lycklig. Men nu ska jag ta och göra mig i ordning för ska upp till ett nytt café som öppnat här i närheten där vi bor och dricka en kaffe och bara umgås.
Kram.
Att redigera livet...
Ständigt disskuteras i "bloggvärlden", "facebookvärlden" och numera också "instagramvärlden" om hur mycket av de privata som man ska dela med sig av på nätet. I går besökta jag en blogg som jag varje dag tittar in på, en blogg som visar alla guldkorn i vardagen och som ger mig lite energi att uppskatta det där allra allra minsta saker som man så annars lätt glömmer bort. Jag har också glädjen att få känna den här personen privat och hon är en fantastiskt människa och det är ofta jag säger att jag såg att hon hade gjorde så här, åh jag vill också. Det jag tror är viktigt är att man ställer allt detta fantastiska i kontrast till att detta faktiskt enbart är små små delar av hela det stora livet. För visst är det lätt att glömma bort när man fylls med vackra bilder och fina berättelser att det bara är en del av allt det stora, och glömmer man det är det lätt attt ens eget liv känns rätt så platt och inte alls så där strålande som "alla" andras. Detta var någonting hon tog upp själv vilket gjorde att jag också börjare fundera kring det och kom väl fram till detsamma. Jag väljer ju helt medvetet allt jag väljer att publicera, men i det stora livet går det inte att styra allt vilket gör att mindre glamourösa saker även drabbar mig.
För visst är det så att jag självklart inte visar allt av mig själv här på bloggen. Jag väljer ju bara ut små delar av vad jag vill visa er, och dela med mig av. Vilket är saker som jag tror och hoppas på ska ge er någonting positivt och inte det motsatta. Jag vill att min blogg ska vara ett ställe som bidrar till glädje och jag har medvetet valt att inte publicera vardagens sämre sidor utan fokusera på guldkornen i mitt liv och i min vardag. Men visst, vårat hem är inte alls hundra procent städat jämt, vi har också överfulla tvättkorgar, diskberg. Jag är också trött, irriterade, förbannad. Vi tjaffsar också, jag gråter också för saker, jag står också framför spegeln och får utbrott över att det bullar över och att kläderna inte sitter som dom ska. Konstigt vore väl annars?
Jaja nu fick jag skrivet det, för oj vad jag började grubbla över vad min blogg ger sken av efter att ha läst hennes rörande inlägg kring detta. Det kanske handlar om hur man sätter färg på det där lilla, lilla extra som gör om helheten uppfattas som vacker.
Kram.
