Tavla att förälska sig i
I torsdags tog jag en liten avstickare till Örebro för att gratulera min älskade kusin på sin 7-års dag. Tro att han blev överaskad när jag helt plötsligt stod där i trädgården med paket. Kärleken som man får från barn är bra svårslagen. Faster och kusiner följde med tillbaka till Stockholm i fredags och vi fick ytterligare ett mysigt dygn tillsammans, med godmat och skansen.
När jag nu var i Örebro kunde jag inte låta bli att åka till Tand Grön, som är en inredningsbutik som ligger lite utanför Örebro. Min faster brukar själv göra några besök där då och då och det finns så mycket fint i den gårdsbutiken. Jag förälskade mig fullständigt i en tavla som jag tror skulle passa perfekt i vardagsrummet som snart ska inredas. Däremot tycker jag det känns det lite som att tavlor är den sista detaljen och som nästan ska väljas som den sista puzzelbiten i ett rum. Med det tankesättet lämnade jag tavlan på Tang Grön för den här gången, fast det känns i hela kroppen att den inte kommer bli långvarig där utan istället smycka min vägg här hemma.
Nu har han äntligen kommit hem, det känns fantastiskt och vi gör ingenting annat än att bara småmyser här hemma i den nya lägenheten och har ett par riktigt lata dagar. I dag ska jag dela med mig lite av honom till svärföräldrar och morföräldrar. Svärföräldrarna dimper nog in vilken sekund som helst på en kopp kaffe och lite nybakat bröd som jag slängt ihop nu på förmiddagen. För att sen komma tillbaka ikväll tillsammans med morföräldrarna på middag.
Kram.
Kommentarer
Trackback
